"Att vara sig själv en liten stund""

Idag har det varit ännu en ledig fredag. Gick upp rätt så tidigt änndå. Vaknade 05.00 som vanligt, fast att klockradion var avstängd. Kroppen är nog inställd på den tiden tycks det.
Efter att jag kört sonen till skolbussen, gick jag en liten sväng vid en nysådd havreåker. Sent sådd, kan man tycka, men de har ju de vilda gott av senare..
Det hade inte vart nån gris där än å bökat. När jag åkte därifrån, så stod det en älgtjur vid vägkanten och spande på mig. Han såg rätt så fin ut. Minst en sextaggare till hösten..
Sedan åkte jag till Maksinafären ock köpte en ny drivrem till gräsklipparen.
Klippte hemma först, sedan for jag in till jaktstugan och klippte gräset där med.

Jag gillar att vara där.

"Där kan man vara sig själv en stund".

Det är ju ändå ett kulturarv som ska förvaltas.

De sista som bodde där var Anders-Petter Jonson och Anna.

Här ser ni dom. Jag tror kortet är taget på Anders-Petters födelsdedag. Han kan vara 50 här. Det står 1931 på kortet. Anna var i Amerika runt 1900 och vände med en båt. Men då hon va gravid, så fick hon inte gå iland där.

Sonen föddes på båten tillbaks till Sverige. Han fick ett nöddop, Alfred Horatios Botnio. Allt effter Kaptenen och namnet på båten.

Anders-Petter lär inte vara fadern, men vad jag har hört så adopterade han honom senare. Anna och Anders-Petter lär aldrig varit gifta. Alfred, sonen, flyttade dock till USA i vuxen ålder.

Björkemad, som torpet kallas, stod efter deras frånfälle på -40 talet tomt. Då det fattades ved i GBG under andra värdskriget, så fanns det en del spekulanter på sånna här torp. Nä det va aktuion på detta huset, så ropade en "vedhanlare" in det. Men då va de en jägare, tillika komunalordförande,som sa att vi ska detta huset till jaktstuga. Och så blev det, och är så än i dag.