Fågelräkning.

Så var då fågelräkningen avklarad. De var inga sensationer vid vårat fågelbord. Här kan ni gå in och kolla på tio i topp vid dagens räkning.

Snabba skott.

Idag fick man vara med på älgjakt på för mig helt nya marker. Jag släppte Buck vid halvnio tiden. Terängen var lite väl kuperad för en dåligt tränad hundförare. Kämpade mig trots allt uppför den ena höjdkurvan efter den andra till bergets topp. Väl upp där så tog Buck upp bara cirka 150 meter framför mig. Älgarna hade ju redan koll på var jag fanns, så dom drog iväg med en gång. Men dom lyckades hitta rätt ner på jaktledarns pass. Med ett skott på rimligt håll fick han stopp på tjurkalven. Grattis Sven till den.


Buck fortsatte effter kon, så jag smög upp på ståndet och kollade. Då innkallningen inte har lycktas ge några större poäng på dom jaktprov jag har gått med Buck, fick han hålla på medans kalven släpades fram till bilväg.

Efter detta så uppstod det ett visst blodsockerfall hos några av jägarna. Tur då att en av passkyttarna hade med en blåbärstårta från Ritz i ryggsäcken.

Just när Johan fick fart på elden, så släppte Buck och jag kopplade honom på samma plats som jag hade släppt. Efter de så smakade Johans ärtsoppa med tillbehör perfekt i skogen.

Tack Sven och Johan med fler för en mycket trevlig jaktdag på era marker.

Ha nu alla en trevlig lördag!

Onödig oro.

Så har vi då lagt ännu en vecka till handlingarna. Tänk vad ofta det ändå är fredag.. 52 stycken per år minst. :) Veckan har varit lugn och fin för Kvistabo'n, och imorgon lördag bär det iväg på jakt. Ska bli kul att få komma till en ny mark som ska vara rätt så rik på älg. Hoppas att Buck visar upp sitt rätta jag så att ståndskallet hörs vida omkring.

Ikväll så bar jag upp den säck med majs som jag inte orkade med förra fredagen till "foderplatsen". Det tar hårtr på betorna som Oskar körde dit för en vecka sedan. Idag var det fortfarande ljust när jag kom fram till åteln. Jag kunnde därför räkna alla hjortar som stod där i en hel "skock". 26 stycken kunnde jag räkna till. Inte konstigt att det går åt en massa mat.

Jag har ju gnällt lite på min åtelbelysning dom senaste veckorna. Inte så konstigt kanske att inte den har lyst så bra de sista. Batteriet var ju helt tomt idag när jag kom dit. Så min oro över AllmogeJakts åtelbelysning var helt onödig. Nu står där ett FRISKT batteri med 90 ah. Ska nog räcka till minst nästa fredag.

På Svenska Jägare Förbundets hemsida har Lars Nordmark skrivet ett öppet brev till Naturskyddsföreningen. Då jag helt och fullt delar hans åsikter har jag valt att HELT citera hans brev här på min sida.,

"Öppet brev till Naturskyddsföreningens ordförande:
Efter 50 år som medlem lämnar Lars Nordmark från Lindesberg nu Naturskyddsföreningen. Läs hans öppna brev till föreningens ordförande Mikael Karlsson.

Sedan nästan 50 år är jag medlem i Naturskyddsföreningen och Svenska Jägareförbundet. Natur och jakt har varit mina livsintressen. Medlemskap i båda dessa organisationer har varit naturligt då jag upplevt att dessa, om än inte alltid från samma utgångspunkter, strävat mot samma mål. För mig har det varit lika naturligt att spika fågelholkar som att jaga hare.
Tillsammans med mina jaktkamrater har jag varje år lagt ned hundratals arbetstimmar och tusentals kronor för att underlätta för skogens vilt att fortleva.
Vi har låtit ploga skogsvägar, släpat hö och ensilage på pulkor i djup snö, satt ut saltstenar, tillverkat och satt upp hundratals fågelholkar, byggt viltvatten, sprängt vattenhål, med hjälp av grävskopa avlägsnat vandringshinder i en laxöringsbäck, planterat salix och nypon med mera.
För oss har glädjen varit lika stor när en älg fälls som när rådjuren flockas runt en foderhäck eller de första fåglarna anlänt till det nya viltvattnet.

Alla sansade personer inser att människans påverkan på naturen redan är så omfattande att vi lämnat paradistillståndet bakom oss. Även naturen behöver stödjas av ett regelsystem för att fungera.

Det yttersta ansvaret för att vi även fortsättningsvis ska omges av en levande och livskraftig natur bär våra folkvalda. De ska forma det nödvändiga regelsystemet.
Sveriges Riksdag har i god ordning bestämt att vi i landet ska ha en vargstam om 210 individer. Det enda praktiska möjligheten att uppnå detta mål är jakt på samma sätt som jakt är huvudinstrumentet för att reglera våra övriga viltstammar.

Riksdagens beslut gillas inte av alla. Det är acceptabelt, kanske hedervärt att Jägareförbundet från sin utgångspunkt arbetar för en minskning av vargstammen och att Naturskyddsföreningen verkar för en större vargstam.

Det jag inte kan acceptera är att Naturskyddsföreningen, oftast genom sin ordförande Mikael Karlsson, helt saknar respekt för av Sveriges Riksdag fattade beslut om vargstammens numerär, utan tar varje tillfälle att chikanera och smutskasta de jägare som deltar i den lagligen påbjudna jakten.

Det hade varit ansvarsfullt om Naturskyddsföreningen hade uppmanat sina medlemmar att respektera Riksdagens beslut och använt sin kraft att kritisera de avarter som funnits i jakten och de metoder de så kallade vargkramarna använt för att sabotera jakten.

Naturskyddsföreningen hade kunnat vara en samlande organisation för oss alla med kärlek till naturen; fågelskådare, skogsvandrare och jägare.

Mikael Karlsson främst, har valt splittringens och konfrontationernas väg.
Så sent som förra veckan ifrågasatte Mikael Karlsson jägarnas skytte under årets vargjakt trots att de obducerande veterinärerna just konstaterat att några anmärkningar mot jägarna i detta avseende inte fanns.

Att Mikael Karlsson i klara verba skulle ta avstånd från det mordhot som i dagarna uttalats mot den kvinnliga jägare som i år sköt en varg är väl att förvänta sig för mycket.
Förhoppningsvis ingår mordhot ännu inte i Naturskyddsföreningens arsenal.
I en organisation som valt anarkins och konfrontationens väg hör jag inte hemma. Jag begär därför efter nära 50-årigt medlemskap mitt utträde ur Naturskyddsföreningen. Med Diana hoppas jag ännu några år få vandra och även med hennes gillande spika ytterligare några fågelholkar.
Lars Nordmark, Lindesberg " "

Hoppas ni alla nu fär en trevlig helg..

Fågeljakt.

Fågeljakt är väl den jakt jag sysslar med allra minst. Men den kommande helgen kanske det blir lite av det även för mig.


Sveriges Ornitologiska Förening, SOF, genom för då det årliga evenemanget "Vinterfåglar inpå knuten". Man kan gå in på deras sida så finns där en blankett som lätt kan fyllas i direkt på nätet. Själv ska jag försöka att räkna lite fåglar från köksbordet på söndagen.

På lördag ska jag till lite sydligare breddgrader och se om det finns nån älg för Buck att skälla på.

Älgjakten.

Nu har vi bara en dryg månad kvar på årets älgjakt. Kalvskytte går dock trögt i älgskötselområdet. Vem kunde tro att snön skulle sätta stopp för jakten ännu en vinter. Av totalt hitills fällda 65 älgar är det bara 31 kalvar skjutna, 48 %. Målet är ett minst 50 procentigt kalvskytte. Får väl hoppas att det blir lite bättre väder i februari så att det rammlar några till

De finns en spettshjort kvar av kronviltet att fälla. Får väl se om de dyker upp nån sån på markerna..

Hungrig trafikant?

På måndagskvällen ringde länsman och medelade att ännu ett rådjur hade fallit offer för trafiken. Och enligt bilsten som hade ringt så skulle de ligga dött vid vägkanten. Men han hade inte märkt ut platsen, så de va lite difust var det det kunde ligga.
"Det är efter skogen där raksträckan börjar"?? hade föraren sagt till polisen..

De va bara att sätta sig i bilen och ut och leta efter 42.. När jag kom dit som jag misttänkte att de kunnde vara så såg det lite mistänkt ut på vägen. Men något rådjur gick inte att finna. Jag hade fått telefonnummret till bilsten, så var till att ringa upp honom och kolla. Jodå, jag var på rätt plats enligt honom. Parkerade bil och gick efter vägkanten och spanade. Efter nogrann kontroll på vägbanan så var det ingen tvekan om att ett rådjur hade blivet överkört. Där fanns även tydliga spår på platsen att det inte kunnde ha gått en enda meter efter sammanstötningen, men det fanns inget rådjur att finna..........

Kan de vara så att det har att det har kommit en bilist förbi som hade tomt hemma i boxen och sett sin chans att bättra på förådet lite?? :)

Vy från köksfönstret.

Här kommer ett par bilder på en av all gäster som kommer fram till fågelbordet på dagarna.


Dom är framme flera gånger varje dag och äter havre och övrgia frön som gulsparvarna inte har hunnit äta upp.

Denna här bockkillingen ser att vara vid gott hull, så den ska säkert klara vintern.